skiter i vilket faktiskt.

jag orkar inte bry mig om er längre...

vi skulle vara så bra vänner allihopa, men ändå glömmer ni bort mig totalt.
så jävla sur jag blir. Tingvalla, tjejkvällar, bowling.

Ända sen jag började kompassen så skiter ni totalt i mig och det är inte ens någon som frågar längre, är det vänskap? nej, jag tycker inte det verkar så...

det e hela tiden saker, men när vi har lektioner tillsammans så är ju allt hur bra som helst, var gick det fel? vad har jag gjort er?

eller ni orkar bara inte bry er om någon som "övergett" er längre?
är det så ni tror att det är så kan jag säga en sak, TÄNK OM. när det gäller kompassen så hade jag inget val, inte någonting att säga till om eftersom rektorerna bestämde det, INTE JAG!

och sen komma med en ursäkt som "vi trodde inte att du ville..." HA! tro och veta är totalt skilda saker. ni kan ju inte veta utan att fråga.

är sanningen egentligen den att ni inte vill umgås med mig så säg det istället, för det sårar mycket mindre. i det här fallet så tål jag att höra sanningen.

eller, rättare sagt, i det här fallet blir jag förbannad om jag INTE får veta sanningen.

ska det vara på det viset så kan jag klara mig lika bra utan er, jag kan leva lycklig ändå och jag kan sova gott om nätterna.

jag hoppas ni läser det här, och kom förfan inte med någon dålig ursäkt.

jag saknar det vi hade, ljög ni när ni sa att ni saknade det med eller ni bara fortsätter glömma mig och sedan låtsas som om ingenting hade hänt?

Lov : )

sportlov hela veckan :) det är riktigt härligt eftersom man slipper få panik när helgen är slut. Risken finns ju dock att jag får dubbelpanik när veckan är slut...

senaste veckan har det inte hänt så mycket... har mest tagit det lugnt och gjort uppgifter klara i skolan. äntligen är helvetet snart slut :)

fick reda på för ett tag sedan att jag kommit in på gymnasiet och det tackar man ju för. Nationella proven har ju oxå gått bra :)

Nu sitter man i älsklings lägenhet och bara myser över tanken med sportlov. Det bästa är att efter sportlovet är det bara 4 veckor, sen är det dags för påsklov och även det gillas skarpt.

jag är på bra humör så jag tänker dela med mig av det idag!

men nu, snart måste jag nog ta hand om disken :)

Varför?

Av alla dagar på hela året, VARFÖR visa sin kärlek mer idag?

Varför köpa saker för att "bevisa hur mycket du älskar någon"? hur personligt känns det egentligen?

och överhuvudtaget, VARFÖR KÖPA SAKER? sakerna som man i vanliga fall köper till sin pojkvän/flickvän är 50-100% dyrare... jaaa... jag ser då inte direkt någon mening med det.

Dagen har varit ett helvete... Inte för att mina dagar inte brukar vara det....

Men den här dagen har verkligen gått mig på nerverna, och jag sitter här nu och känner mig sur på allt och alla.
tänk att en dag i skolan kan förstöra sååå mycket...

Mina lärare är verkligen uppstigna från helvetet eller något liknande, till för att göra livet surt för oss alla.
tar saker från ens plats, glömmer informera om saker och skäller på en för saker som man inte ens har gjort.
TRÖTT PÅ SKOLAN!

Känns som en kamp, mot vem jag kämpar vet jag inte. Men det känns hopplöst och omöjligt att vinna den.
Om Exakt en vecka har vi det första nationella provet i svenska, hmm... för dom var ju verkligen kul att dom la första provet på min födelsedag? Tack för den presenten... eller?

Inte för att tror att det kommer vara några som helst problem, men man sitter ändå som på nålar. Inga rökpauser eller något alls, arrrghh!

Så... nu har jag fått kräka av mig det värsta...

Positivt är ju faktiskt att det kanske blir snöstorm, och det innebär att jag slipper gå hem ikväll och får sova hos min älskling ytterligare en natt. Och blir det illa så kanske tilloch med min första lektion är inställd 08.15 imorgon, man kan ju alltid hoppas.
Hade gött allesammans :)