Summa sidvisningar

torsdag 26 februari 2009

mitt blod, min DNA mitt arv, MIN PAPPA!


6 månader och 12 dagar 10 timmar och cirka 20 minuter.


så lång tid har det gått sedan du försvann från oss i somras. Om det hade varit möjligt så hade jag gjort allt i min makt för att få tillbaka dig. Och jag har verkligen förstått uttrycket "Don't know what you've got 'til it is gone". Alla hårda ord jag sa till dig, om tiden hade gått att spola tillbaka så hade jag tagit tillbaka alla dom sakerna.

Jag kommer ihåg tiden då jag var liten och vi bodde i Halland. Jag saknar det livet med den stora gården och alla djuren vi hade. Och alltid när jag hjälpte dig med saker och ting eller bara spenderade tid dygnet runt, vi var oskiljaktiga och jag skulle betala vilket pris som helst för att få dig tillbaka för en dag så att jag kan förklara de här känslorna och orden mellan 4 ögon, men det svider och gör ont när man inser att man måste leva i verkligeheten och gå vidare i livet.
Jag har alla minnen kvar men jag är så fruktansvärt rädd för att de kommer blekna bort i framtiden. Som alla foton, Fotografier och minnen bleknar, det är fakta.

Just nu känner jag väldigt mycket tacksamhet, för att fick 2 väldigt bra föräldrar som älskade varann och det var verkligen "Tills döden skiljer oss åt".

Ni andra som läser min blogg, många tycker säkert att jag är knäpp när jag erkänner att jag tror på andrar och en "andra sida" fast dock inte himlen. Men älskade pappa, jag vet att du är vid min sida, har fått bekräftelse på det många gånger. Lämna mig aldrig, jag har alltid känt mig trygg i din närvaro och det känns skönt att tro på att du fortfarande finns med mig.

men till dig säger jag som mamma hade sagt, "tills döden skiljer oss åt, och även efter det"

Vi ses i Nangijala


Föralltid pappas flicka

2 kommentarer:

  1. älskade kusin,
    av att läsa texten så började jag gråta!
    jag önskar det inte vore så långt emellan oss,
    jag vill kunna stå där och hjälpa dig och alltid finnas där för dig,
    inte bara på något msn eller blogg eller bilddagboken utan i verkligheten också!
    och jag ska säga dig en sak, den som tycker att du är knäpp för att du tror på andra sidan och liknande men inte himlen, de kan bara dra.
    för det är så vi tänker i gustafsson släktet verkar det som.
    jag vill att du ska veta att oavsett vad som än händer kommer jag alltid stå vid din sida och kämpa för att du ska ha det bra, jag vill verkligen det!
    vi ha våra stunder där vi hatar varandra men vi båda vet att vi älskar varandra innerst inne!
    jag älskar dig pilla och kommer alltid finnas här för dig!

    SvaraRadera
  2. "kussen" var inte den enda som börja gråta. Sitter här och stora tårar rullar nerför mina kinder. Guuud vad jag saknar pappa ibland, Guud vad jag saknar er alltid! Tänker mkt på er min älskade syster. Du får tänka dig den varma kram jag skickar över. Pöss

    SvaraRadera

Kommentera Tack! :)