söndag 16 februari 2014
torsdag 16 januari 2014
chaos
Ibland känns allt bara extra svart och hopplöst, det där svarta hålet som man trodde skulle läka ut med tiden känns vissa dagar så fruktansvärt mycket större än tidigare.
Varje dag finns du i mina tankar, varje dag gör det så in i helvetes jävla ont i mig. Jag saknar dig.
All skit den senaste tiden, jag vet att du hade hjälpt mig, stöttat mig om du varit här. Du hade lindrat smärtan med endast din närvaro.
5,5 år har gått, saknaden bara växer.
Du fick inte se mig gå ut nian, du fick inte vara med när jag klarade mitt körkort, du fick inte vara där när jag tog studenten.
Du kommer inte få vara med när jag någon gång gifter mig, du kommer aldrig heller få se mina barn växa upp, dina barnbarn som du hade varit en sån utmärkt morfar till.
Jag vet inte vad jag ska säga, saknaden gör att jag känner mig tom inombords på samma gång som mina känslor bara bubblar inom mig. Ilska, sorg, saknad och en jävla massa hat.
Utan dig har det varit kaos i 5 år, vi har försökt leva vidare, vi har försökt kämpa. Men känslan av tomhet och att någonting hela tiden saknas finns där, dag som natt.
Den senaste tiden har du funnits i mina drömmar nästan varje natt, allt har varit som förr. att vakna och inse sanningen är smärtsamt.
verkligheten är som den är och går inte att ändra på. Tanken kan ibland fortfarande slå mig, du kommer aldrig mer tillbaka, jag kommer aldrig någonsin få se dig igen. Som ett knytnävsslag i magen varje gång.
Jag kommer alltid att älska dig, jag kommer alltid att sakna dig.
Varje dag finns du i mina tankar, varje dag gör det så in i helvetes jävla ont i mig. Jag saknar dig.
All skit den senaste tiden, jag vet att du hade hjälpt mig, stöttat mig om du varit här. Du hade lindrat smärtan med endast din närvaro.
5,5 år har gått, saknaden bara växer.
Du fick inte se mig gå ut nian, du fick inte vara med när jag klarade mitt körkort, du fick inte vara där när jag tog studenten.
Du kommer inte få vara med när jag någon gång gifter mig, du kommer aldrig heller få se mina barn växa upp, dina barnbarn som du hade varit en sån utmärkt morfar till.
Jag vet inte vad jag ska säga, saknaden gör att jag känner mig tom inombords på samma gång som mina känslor bara bubblar inom mig. Ilska, sorg, saknad och en jävla massa hat.
Utan dig har det varit kaos i 5 år, vi har försökt leva vidare, vi har försökt kämpa. Men känslan av tomhet och att någonting hela tiden saknas finns där, dag som natt.
Den senaste tiden har du funnits i mina drömmar nästan varje natt, allt har varit som förr. att vakna och inse sanningen är smärtsamt.
verkligheten är som den är och går inte att ändra på. Tanken kan ibland fortfarande slå mig, du kommer aldrig mer tillbaka, jag kommer aldrig någonsin få se dig igen. Som ett knytnävsslag i magen varje gång.
Jag kommer alltid att älska dig, jag kommer alltid att sakna dig.
Pappa, för evigt din lilla flicka
tisdag 29 oktober 2013
Ensam...
Här sitter jag ensam i min lägenhet. Ser på allt som är mitt runt mig, friheten, att jag gör vad jag vill.
Ändå finns den där, klumpen i magen. Ensamheten är outhärdlig. Litar inte på mig själv, behovet av att på olika sätt skada mig själv har alltid funnits där och är mycket svårare att kontrollera när man är ensam.
Tiden går så sakta, lixom bara släpar sig fram, vad ska man göra för att fördriva den?
Bara ordet skrämmer mig, ensamhet, jag lixom ryser inombords. Usch...
fredag 8 mars 2013
late night entertainment :)
för ett tag sedan såg jag Les Misérables på bio.
Jag fastnade direkt, har nog sett den närmre 10 gånger och låtarna går varmt på spotify...
har även blivit en del fan-art... här e mitt försök till karaktären "Fantine" som spelas av Anne Hathaway.
den första är en bild som jag har gjort med blyerts
den andra är samma bild, inscannad och färgad i photoshop.
för att vara en relativt snabb skiss i färg så känner jag mig ganska nöjd.
torsdag 7 februari 2013
lördag 8 december 2012
proj. :)
men här e snabbskisser :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
