en dag till har gått...
utan ett enda bevis på att du lever, och det känns så jobbigt för ord kan inte beskriva min saknad
jag håller på att bli trollbunden av denna mystiska varelse, varje sekund utan honom känner jag saknad och när en kille som jag i vanliga fall hade kollat in går förbi så känner jag ingenting, ser inte ens någon annan, för i mitt liv för tillfället existerar bara han, killen som jag "av misstag" fick tag på numret av (hihi).
jag ångrar inte att jag la numret i huvudet, inte för en sekund. Och jag hoppas inte han ångrar att vi har kommit såhär långt som vi har. han är den som jag vill spendera min lediga tid med.
Natten då jag sov hos han var den mysigaste på riktigt, riktigt länge. Att känna någons armar runt kroppen innan man somnar är nog den absolut mest underbara känsla man kan framkalla en natt med en så speciell person.
vet inte om han inte svarar mig på sms för att telefonen e död eller han inte känner för det, men självklart så tror man oftast mest på det negativa så...
får vänta och se, han kommer ju inte undvika mig resten av livet direkt
Och nu kan jag villigt erkänna att jag är kär!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentera Tack! :)